söndag 31 juli 2011

combat rock, min värld

Alltså, sorry för långa och ointressanta inlägg om mitt liv. Jag vet ju med mig att det inte alltid är fruktansvärt intressant.

Men sen tänker jag att man kan ju alltid låta bli att läsa.

Att jag själv är något fascinerad av mitt eget liv tänker jag ter sig ganska sunt.

Hursomhelst.

I dag har jag spenderat morgonen med att lyssna på Combat Rock för ungefär eh femte gången sedan jag köpte den igår. Först i okronologisk ordning, sedan från början till slut. Jamen, jag hade ju upptäckt texterna i det där skivomslagspappret! NÖRD!



ja.

och en ny dimension har öppnat sig för mig i min värld av combat rock. hm, eh.

och apropå en bra låt som inte är med på combat rock:

lördag 30 juli 2011

lyckad dejt och big spender

Lördagen gick i fåfängans och shoppingens tecken. Man skulle också kunna uttrycka det som så att jag har haft en väldigt lyckad dejt med mig själv. Det du Emina, det tror du inte på va!? Haha!

Nämen. Om man bortser då från tvätten i morse, vilket kanske inte var överdrivet glamouröst, så har det varit en bra dag.

Jag kokade tre ägg, slängde ner dem i en burk, slängde ner burken i väskan. Gick (äntligen) iväg med min källsortering, kom tillbaka, hämtade cykeln och svischade ner i högsta fart mot stan. Något svettig och go parkerade jag cykeln vid Grönsakstorget och fortsatte mitt mission. Uppdraget jag hade gett mig själv var att köpa läpppennan som jag hade blivit tipsad om förra helgen.

Men först tittade jag in på Weekday och Monki för att konstatera att de inte hade något att hänga i granen. Mitt kroppsliga tillstånd förde tankarna till svala hav och sjöar, så jag ringde Linnea för att se om hon var ledig för ett bad i Finnsjön, men nej. Jobb jobb jobb. Jobb jobb jobb. Hette det. Så jag fortsatte mitt mission.

Min ursprungstanke var att jag snabbt skulle fixa läppennan, kanske ta en titt i skivhandeln på andra lång för att sedan äta mina ägg i slottskogen. Och så mycket hann jag också med. Men till på köpet lyckades jag även råka köpa ett till läppstift. Oj då. Och så råkade jag gå in på HM och kände mig inspirerad till att köpa underkläder. Ja, och smycken. Och på väg från nordstan var jag ju tvungen att smita förbi den där asiatiska mataffären. Jo, nudlar, tofu och buljong.

Väl på Andra långgatan kunde jag ju inte heller för allt i världen missa möjligheten att köpa Combat Rock. Inte när jag fem dagar tidigare hade sagt att jag borde köpa den. Nej, jag kunde heller inte låta bli att gå därifrån med fem skivor.

Jag kände ruset som en äkta shopoholic. Big Spender, that´s me.

Ja, och så fick jag till slut sätta mig, något darrig av brist på näring men lycklig, i gräset i Slottskogen för att äta mina ägg, slänga av mig tröjan för att ge min kropp lite välförtjänt solljus, läsa lite Idioten och DESSUTOM!  dessutom agera hjälten som lånar ut sin cykel till en främmande man som tydligen hade glömt en massa saker i bilen och inte ville gå tillbaka ytterligare en gång.

Värst vad främmande män börjar konversera med mig då! Har jag lagt av med den där "fuck off"-minen? Eller inbillade jag mig bara den? Är det kanske snarare för att jag oftare befinner mig ute i det offentliga endast i mitt eget sällskap?

Hursomhelst så cyklade jag sedan hem, lagade mina nyinköpta nudlar och åt en massa ost. Jo, precis jag åt den själv. Lyssnade på skivor och kollade till slut på en film.

Vilken dag. Tack för en lyckad dejt, Emma!
Äsch, det var så lite.

LEDIG LÖRDAG OMFG

Tja, är det inte en lyx att sitta hemma, inomhus, en helt ledig lördags morgon/förmiddag och göra ingenting?

Lyssna på Olof Wretling sommarprata och skratta högt, bli barnsligt förtjust över att han lät Katla vara med, älska Katla, älska Olof Wretling.

Ja, tvätta, såklart, eftersom det är det är typ standard på en ledig dag. Jag blev precis klar och mötte en man på väg ner, han förstod nog inte riktigt vad jag sa när jag försökte förklara att det inte var mina kläder som låg kvar i maskinerna och lite här och var utan att jag hittade tvättstugan så. Det kanske var hans. Eller så var han  morgontrött.

Lyssna på något helt annat än female rap



eller ja.

För att sedan övergå till att googla ost.

och lufttorkad skinka.

Så att jag vet något.

Jag menar, jag har ju tänkt att gruyere är fransk, men nej, den var schweizare. En god schweizare.

Haha, jaja. Jag orkar inte förmedla mina kunskaper, jag tappade intresset där någonstans efter att ha läst om olika kvalitets- och ursprungsgarantier. Wikipedia. Ni kan fråga mig i delin när jag jobbar. En vecka till har ni på er tills min semester ÄNTLIGEN kommer. Sedan får ni försöka pricka in lördagar på antingen ojämna eller jämna helger under året.

Så. Då var det sagt. Man kanske skall försöka söka sig ut mot ljuset?

fredag 29 juli 2011

Lagom cravings

Åhåhåhååå!

Är inte det här något att önska sig eller!!!

Alltså seriöst.

namnsdag? nä, det var för en vecka sedan.
julklapp? för långt!!
födelsedag? nämen vad tänker jag, det är ju april?

okej. damn.

jag fick bara en plötslig craving-attack.

torsdag 28 juli 2011

mao

Kaffe, på golvet i mitt kök.

Eller, alltså, snarare: dricker kaffe, på golvet i mitt kök. Kaffet befinner sig fortfarande i koppen. Eller i presskannan snarare.

Spännande.

onsdag 27 juli 2011

Från föräldrarhemmet

En liten hälsning från föräldrarhemmet. Där man har blivit tilldelad uppdraget att vattna blommor och ta in post. Och detta är inte att ringakta särskilt eftersom min kära bror har varit här fram tills i förrgår.
Han är ju av det manliga könet och dessutom bara tjugo år. Brevlådan lär ju svämma över och pelargonerna dö på de två dagar huset lämnas utan tillsyn.

Nä, men, det har varit trevligt. Jag menar. En viss känsla ändå. Anlända hit, igårkväll, inse att DATORN HAR INGEN SPOTIFY OCH ATT MAN BEHÖVER ETT LÖSENORD FÖR ATT LADDA HEM DET!! Och youtuba istället. Fortsätta min färd genom djungeln av kvinnliga rappare genom att börja med bl.a. Eve. Vilken kvinna!

Och istället för att vara duktig och gå ut och springa idag, för jag kan väl tillägga att jag jobbade stängning i delin igår och skall även göra detta i dag. 11-2030, istället för att springa satte jag mig och kollade på tv istället.
Wife-Swaps på femman. Det tillåter en att skämmas lite sådär lagom. Och för att väga upp detta: Rapport på ettan. För att se hur duktig Norges, vad heter det, statsminister är.

Well.
Och sedan dricka kaffe utomhus. Vilken lyx. Vilken lycka. Balkong i nästa lägenhet efterfrågas starkt, tack.
Så.


Så bra på så många sätt.

Well. Off to work then, right.

måndag 25 juli 2011

Guys you know you better watch out

Så,

hela morgonen har jag spenderat genom att fortsätta min pågående mission att bevandra mig i världen av female rap. Förutom att tvätta då. Och lyssna på Babben Larssons sommarpratande.

Och jag kan meddela att Spotify inte direkt är kunskapens källa eller mecka eller whatthehell när det gäller detta. Så hur går det hittills då? Jo, Lady är ett guldkorn. Damn girl. Fantastiskt!



Detta nyfunna intresse skapades som ett litet frö i min hjärna alldeles innan förra läsårets slut och har påbackats av både underbara CONST och pussy made of gold. CONST skriver förutom om bra musik även om annat intressant. Det är en fantastiskt intelligent blogg som får en att känna hopp över att det finns mer än ytlighet, hjärndödhet och dagens outfit på internet. Det var genom CONST som jag upptäckte Pussy made of gold, bloggen med det bästa namnet, som skriver fantastiskt om female rap mm. De är verkligen, båda två, bloggar värda besök.

yep.

Och när jag nu sitter här och lyssnar på The Miseducation of Lauryn Hill känner jag lite nostalgi. Jag fattade ju inte alls grejen när Linnea spelade det här för mig i vår ungdom. Jag minns både när hon fick/köpte den i (var det) mellanstadiet och när vi spelade den i lägenheten i Mölndal. Jag kommer ihåg bordet vi satt vid, spelaren vi spelade den på och fönstret och vi var väl 14. Jo vi var 14. För min del hade jag svårt att acceptera att något annat än Nirvana kunde kallas musik.



Men åh, vad jag hade fel och det har jag väl motbevisat ett gäng gånger efter det.

lördag 23 juli 2011

det som bara skulle bli new yorkpepp

jobb
pepp
new yorkpepp
the fat cat
öl
vin
sprit
google
new yorkpepp
läppstift
svingeln
coleslaw
ut
fantastisk lägenhet i vasastan
stockholmare
ut
magnus och magnus
fransmän
fransmän
spårvagn
fransmän
mitt andra hem
fransmän
musik
midsommar
fulla damer på bussen
nu 03:08

det där med att ha sina bästa kvällar och nätter efter att man jobbat en hel dag tio till nitton

onsdag 20 juli 2011

freaking ugnspannkaka



Ja så kommer man på varför man gillat att baka. Tillfredställelsen av att sitta och betrakta whatever det nu är man håller på med, och se hur det sväller och får färg. Tillfredsställelse och lycka!

Och någon timma efter så där: matsvettningar.

Jag kanske inte borde ätit upp mer än halva... Det skulle ju räckt till fyra personer enligt receptet. Och jag upptäckte att ugnspannkaka var mättande.

Men så, varför kommer detta sig då? Hur kommer det sig att jag blir såpass ambitiös att jag ställer mig och sveper i hop en ugnspannkaka med ugnsrostad lök, morot, palsternacka, paprika och bönor? Så ambitiös att jag ANVÄNDER UGNEN!

Jo, jag blev utsatt för övertalning. Och jag slutade relativt tidigt. Det kändes som att jag gick till jobbet för att gå hem igen. 9 - 16. Herregud. Ingenting. Kan man ens få lön för det? Ja, så självfallet var det svårt för mig att ta mig därifrån när jag väl var ombytt och utstämplad. Jag gick helt enkelt och handlade. Och passade på att fronta lite bland ostarna. Och hitta några utgångna datum.

Och när jag stod där och småpratade med Yvonne om att det var dags för mig att gå hem osv säger hon:

men varför köper du bara ett paket ägg när det är så billigt.

jo,du, tänker jag. Men jag äter ju inte så mycket.

ja, så kan du ju göra ugnspannkaka.

Och sagt och gjort.

Så på den vägen är det. Och det gjorde jag.

Vilket jag självfallet också kände mig tvungen att förmedla och dokumentera för allas vetskap. Varsågoda.

tisdag 19 juli 2011

recensera sommarvikarien

Jag kör en ledig-standard-morgon. Standard-ledig-morgon. Tvätt klockan åtta, gröt, välja p1-program, sommarpratare, Ann Petrén.

Ann Petrén.

Jag vill inte göra som kvällstidningarna, eller morgontidning (GP) heller för den delen, och sätta mig och börja analysera sommarprataren i minsta detalj.

Nej, jag tycker att det känns väldigt underligt. Varför denna konstiga sorts recension har uppkommit är för mig oförståeligt. Alltså, jag ser sommarpratarna som att något för att fylla ut sändningstid, för att de ordinarie radiopratarna skall få lite semester de också.

Varför recensera sommarvikarier?

Särskilt då dessa oftast pratar om sina egna liv. Varför recensera synen människor har på sina liv? Vad säger det om vad vi, folket, allmänheten, kvällstidningarna, morgontidningarna vill skriva och läsa om?Men, varför också låta någon undgå kritik? Det är väl snarare nivån och intresset jag ifrågasätter.

Nej, alltså.

Med detta sagt.

Jag gjorde en chansning eftersom jag inte visste vem Ann Petrén var. Jag var inte sugen på att lyssna på Carl Bildt eller någon annan gubbe. Jag är emot en manskanal på tv. Och vad säger det om mig?

Så.

Jag sitter och känner likadant som inför en fantastisk bok, eller Babel. Som att det finns något mer.

Med fantastisk musik, fantastisk livshistoria och sätt att framföra den på. Av någon anledning känner jag mig lättad, kanske för att det är något man inte alltid hör. Lättad av musik av framför allt kvinnliga artister, men inte uteslutande kvinnliga.

Jaja. Jag utger mig ju inte heller för att vara någon.

Ursäkta osammanhängande text.

Lyssna på Ann Petrén istället. Det kan göra vem som helst gott.

 
 
 Förresten finns all musik som spelas i sommarprogrammen på spotify. Värt att lyssna igenom kanske.

måndag 18 juli 2011

sug

Jag känner ett enormt sug efter att baka, men inte särskilt efter att äta.

rabarber

röda vinbär

sura körsbär

paj

fredag 15 juli 2011

torsdag 14 juli 2011

VOLVER och regn

Skyndade hem i regn. Blöt, eländig och hungrig. Klockan är sex när jag kommer hem.

Vad gör man? Jo, man äter fyra sorters ost, ciabatta och platta persikor, havregrynsgröt och te till middag.

Sätter på Babel.

Och bestämmer sig för att titta på film därefter.

Volver.

Eller Att återvända på svenska.

Almodovar.


Helt seriöst fucking fruktansvärt bra. fruktansvärt bra. borde skriva mer analytiskt än så kanske. men...

fem av fem

borde sluta betygssätta på en femgradig skala men ... har svårt att låta bli.

jag har också svårt att låta bli att fota ut från mitt fönster.

Jack White, Black Milk och det nya heta

Att hiphop och rap är det nya indie och har växt som tanke i mig under den senaste månaden. Tendenser i vissa strömningar så att säga.

Men nu fick jag det alltså bekräftat.

Jack White har producerat och samarbetat med rapparen Black Milk.

Jag säger då det.

Men det är inte dåligt. Och går att lyssna på här ett tag.

onsdag 13 juli 2011

the kills






 jag är något förälskad i hon i the kills.

nu blev det bara gamla videor, men den nya skivan är minst lika bra. minst

älska älska.

ytterligare anekdot

Igår i lunchrummet. Jag och två kollegor innan vi skall börja dagen. Strax innan klockan tio. Diskuterar hur man inte blir privat när man jobbar i butik. Hur min kvinnliga kollega blir igenkänd av dagisfröknarna. Hur min manliga kollega blev stannad på Kungsportssplatsen för att en dam (tant) kände igen honom, utan att kunna placera honom.

Själv upplevde jag detta i morse.

På väg till jobbet. För att göra en kort historia lång så kan jag börja med sinnestillståndet jag var i på väg till jobbet. Jag råkade stöta på Sofia på Korsvägen. Eller rättare sagt, hon såg mig. Jag såg inte henne. Inte förrän hon var sådär fem meter i från mig. Jag hoppar till av förvåning. Hon skrattar typ ihjäl sig. ungefär.

Men jag kommer på bussen. Jag åker hela vägen och skall kliva av. Vid det här laget känner jag igen de flesta som bor i hela orten och reagerar inte på folk. Självklart känner många igen mig också. Jag tänker inte på det.

Men som om mannen som gick på några hållplatser tidigare hade varit med under samtalet i går så börjar han prata mig. Jag har The Kills ljuva musik i öronen så jag hör inte vad han säger. Han säger att han känner igen mig.

någonstans

du jobbar någonstans här!

ja jag jobbar på hemköp

ja ja! du hjälpte mig med (han säger något jag inte riktigt hör, jag nickar och struntar lite i det, man måste inte alltid veta vad alla säger om de är kunder det gäller bara att greppa vad de vill)

Så jag nickar, ler, är snarare professionell än privat. Han säger att jag är mycket vacker, och vad säger man? Jo, man säger tack. Han säger då att jag påminner honom om en viktig händelse i hans liv.

oj tänker jag.

och går iväg till jobbet. Jobbar.

Det där med att konfronteras med människor.

tisdag 12 juli 2011

uh

bla bla

   babbel babbel

       blä

måndag 11 juli 2011

Soldyrkan och Babel

Wöow! Emma har haft en ledig dag, när hände det senast? I lördags...

Men.

Dagarna jag är ledig och dessutom inte har något särskilt för mig, de är få. Men med jämna mellanrum behöver jag det. Sådär, orkar inte höra av mig till någon om något. Bara...

tvätta (igen)
ligga i solen och skriva
och läsa Idioten
komma på att jag älskar Dostojevskij
äta
cykla ner till axel dahlströms torg och göra en James Bondavlämning av kamera
fortsätta min soldyrkan och Dostojevskijläsning i Slottskogen

och

framför allt!

köra Babelmarathon med mig själv.

älska svtplay! älska! Älska Daniel Sjölin och älska det första samtalet med vilken författare det än är. Älska reportagen. Och tycka att det är lite jobbigt när det blir diskussion. Typ störa sig på Alexander Bard. Bli inspirerad av Amos Oz, Nocole Krauss, Jonathan Safran Foer (jag hade ingen aning om att de var gifta och hade unge/ar ihop, jaha), Nawal el Saadawi och Lukas Moodysson. Älska Babel! Älska Babel.

Babel Babel Babel


Nawal el Saadawi = cool = måste läsa

Jag tror att det är filosofin jag tycker så mycket om. Om litteratur. Om författare. Om Böcker. Jag lyssnar ju ständigt på Biblioteket på P1, men det är ju ingen nyhet...

Nä, men som Amos Oz sa:

"Reading is like love-making. The more active the both parties are, the better the love-making is. And in reading a book, rather than in watching a film or theather or any of the visual arts, in reading a book the reader is a co-producer. Co-artist. He or she is a partner."

Babel del 11,
sänt den 2 juni 2011

Ja, citatet är ordagrant. Jag var tvungen att gå tillbaka och lyssna igen.

Och jag känner cravings efter Jonathan Safran Foers "Eating Animals". Jag har inte fått hans Tree of Codes ännu, men den måste ju tillverkas också så jag antar att den kommer i augusti kanske. Eating Animals diskuterades av bla Per Morberg och en annan kvinna som jag inte tyckte verkade så intressant, och jag känner seriöst för att bli veg igen.

Kanske inte borde läsa den. Jo.

Jag kommer ihåg att jag har pratat om det Babelavsnittet innan, med My och Hanna, tror jag. Så nu har jag sett det.

Dessutom har jag fått mina fötter filade, men det vill ingen veta.

Och jag har en tydlig röd/vit kant där min bikini var.
LYCKAD DAG MED ANDRA ORD!!!

Blåmärken och Iron man

Det är farlig att vara ledig en lördag. Och det är farligt att ha förfesten hemma hos sig själv. Man kan ju inte vara den tråkiga värden...

Hursomhelst.

När jag vaknade igår söndag till slut, klockan elva. Jag fattar inte hur jag vågade att inte ställa alarm när jag skulle jobba. När jag vaknade som sagt så var jag jävligt öm.

Att skjutsas på en paff cykel - inte okej.

Jag trodde dock inte att jag skulle få blåmärken, inte ens när jag sa det högt. Nej, men idag visade det sig jag visst kunde få blåmärken... Men ändå, fruktansvärt episk cykelfärd ner från mig till Botaniska och Villa Belparc. Sjungandes den enda mening vi kunde i Iron Man låten. Nu måste man ju lära sig hela...



Episkt indeed.


I am Iron Man

... jag kan förresten tillägga att innan jag kom att tänka på Black Sabbath satt jag och lyssnade på Whitney Houston, men jag måste ju lyssna igenom alla LP som jag samlat på mig...

hm.

Tilläggas bör kanske att jag ännu inte har vågat mig på Svea Jansson sjunger visor från Åbolands skärgård

söndag 10 juli 2011

försvinna


Loose Fit - Table Beggar music video from Abbie stephens on Vimeo.

Det här var ju fint och ångestladdat och så.

betraktelse

klockan är 03:38 och fåglarna börjar låta utanför mitt fönster.

fredag 8 juli 2011

Jean Jullien



Av Jean Jullien
Jag gillart

jo, alltså

btw

det som är fascinerande med stillbilder är att det lämnar så mycket för fantasierna.

det slog mig i kontrast till det rörliga.

random

(det slog mig när jag tittade på den här videon)




det är en musikstil som jag överlag har väldigt svårt för, jag har svårt för det där tjejiga sättet att sjunga på, tycker att det känns lite löjligt. Men. Bilderna. Och videon.

Intressant

Det är som att man har haft bilderna klara först och sedan gjort en historia av det. Eller tvärtom?

Får mig osökt att tänka på The Royal Tenenbaums också. Lite likartat förhållande mellan bild och historia.

the cure-morgon





Jag har börjat dagen med ögonöppnaren att The Cure är riktigt riktigt bra. Jag har lyssnat på en greatest hits skiva på spotify hela morgonen och latat och slöat allt jag bara har kunnat.

Vad annat kan man tycka med en sådan video. Typ som spökhuset gasten. 

Men alltså, mycket mer värt att lyssna på än vad jag har kommit ihåg.

Jag kanske ... av...

Vissa situtationer lämnar man med en känsla av tomhet.
andra med ett konstigt obehag eller oro

Ytterligare andra situationer lämnar man med ett leende på läpparna som håller flera timmar.

Idag var en sådan dag. Åter efter en stängning på jobbet tog jag mig själv till finfinfinfinfifninfinfinfifnififififna fina underbara människor. Ut. En och en halv öl. Perfekt. Några cigaretter för mycket.

Leendet varar länge.

Länge.

Vad som definierar om situationen ska bli någon av ovanstående verkar för mig ett mysterium.

Men vad gör väl det? Jag ler.

kombinationer är väl slutsatsen.

Och jobb i morgon, vad fan gör det. 

onsdag 6 juli 2011

Moths och Elin Wägner



Det här är ju fint

Moths alltså

via The Fox is Black, där det står lite mer.

Jag läste förresten ut Norrtullsligan av Elin Wägner ute på gräset idag. Det kändes både bra och dåligt. För visst känns det som att man känner igen sig och så. lite. På många sätt. Tyvärr aktuell osv. osv. ännu ett impulsinköp efter att ha lyssnat på biblioteket på p1. Jag ger den 3,65 av 5.

Då var det bara att ge sig i kast med Idioten igen.

måndag 4 juli 2011

fotorulle


Endast ett foto är bortcensurerat. Varför? jo, den kändes omotiverad att ha framkallat såhär snart fyra månader senare. (shit fyra månader) Men det kändes inte alltför jobbigt. Det var en bra bild på mig.

söndag 3 juli 2011

ibland känns det som att bilder är en ursäkt för att man inte har något vettigt att säga...

jag kanske ska komma över den tanken...

eller förlika mig med tanken att jag känner att jag kan uttrycka mig bättre i det skrivna ordet än i bild.

jaja, whatever

fota? fördriva tid? fascineras av himlen?




Lägesrapport söndag

Lägesrapport:

drycken som intas är kaffe
känslan är dimmighet - såsom i trötthet och någon sorts tomhet
Prince på LP (Purple Rain)
vädret är varmt ute, disigt

Tankar:

jag bloggar för mycket och aningen ointressant. vem fan bryr sig liksom
jag hotar ofta med foton, men lägger sällan upp
det blir bara text text text text osv text osv osv

Gårdagen:

Fucking lyckad.

Tankar om gårdagen:

Varför får man de bästa utekvällarna när man jobbat tio timmar innan och ska jobba dagen efter?

Tankar som dök upp under gårdagen:

"Det här måste jag spara och arkivera i minnet"


Jag fick alltså flera gånger känslan av att spara ögonblicket. Som Kristian Anttilla, när han körde Västra Frölunda. Vilken jävla lycka.

Och dödsdans till elektro... typ. Med en/ett ickeexisterande air condition/fläkt/öppet fönster.

Natten blev inte kallare än 18 grader.

jag hade gärna gjort det här till ett bra inlägg, men jag orkar inte, och nu ska jag snart iväg och jobba så det får bli som det blir...

Rapport avslutad. avlusad.

lördag 2 juli 2011

Go kväll

Min andra tysklandsöl intas till min peppande awesomeness lista. Listan jag samlar all great skit i som jag kommer över. Som jag sällan lyssnar på annat än i peppande stunder. Eller om jag vill lyssna in mig på en intressant artist dj eller whatever.

Jobb avklarat, jobb i morgon, men morgondagen är långt borta. Jag ska ut. Ut. UT.

Så eftersom förfestsällskapet var lite sent så förfestar jag med mig själv. OCH DET ÄR FAN UNDERSKATTAT.

well.

låt kvällen se vad kvällen har att erbjuda. som man kanske inte brukar säga men som jag säger nu.

go kväll.

hej öl, du har sällan varit godare