söndag 31 januari 2010

-

Jag tänker på bröst.

onsdag 27 januari 2010

Mamma

Min mamma kom och handlade hos oss på jobbet igår. Och jag tycker faktiskt att det var väldigt trevligt. Hon ringde mig i tisdags också när jag var på jakt efter kurslitteratur på Stadsbiblioteket. Och på något sätt fick hon mig faktiskt motiverad till att gå den här kursen. Visst, hon sa att man måste inte få högsta betyg och så. Och JA det vet jag (hur många gånger har man inte fört det). Men jag måste ju klara av godkänt också!

Hm. Det gjorde mig glad att hon ringde. AJg hade själv tänkt på att jag inte hade sett min familj på ett tag och undrade lite över när nästa gång skulle bli och så. Hon undrade väl mest hur jag mådde och så där. Och jag berättade om mina farhågor med kursen. Mitt beslut att sluta om jag fick en lägenhet och att jag kanske inte ville plugga vidare till hösten. Att jag kasnke inte alls ville bli arkitekt utan kanske något helt tekniskt. Som biokemist, eller gå tekniskt fysik eller typ kemiteknik eller nåt. Gå runt i labbrock. Jag hade gillat det. (Men längtar jag inte efter ett jobb där jag kan gå runt i mina egna kläder också?)

mamma sa i alla fall att det kunde vara gasnka bra att hålla uppe hjärnan lite. Och det gick faktiskt in. Det kan vara bra. Jag vill ju inte plugga för att jag är lat och att det är så himla skönt att slippa alla krav som läxor och hemarbete innebär. Att man aldrig kan släppa det med tanken. Att ständigt gå omkring på spänn.

Hursomhelst. Så så¨g jag henne sedan igår komma in på mitt Hemköp igår och eftersom jag skulle ha rast tio minuter senare så sprang jag efter henne så fort jag blev avlöst. Hon hade inte kommit särskilt långt in ändå. Det var trevligt att se henne trots att hon tyckte att jag såg konstig ut i håret. Hon undrade varför jag hade klippt det så kort och tyckte väl att det såg ovårdat ut. Stoor suck. Men ändå. Det är min mamma. hon tyckte också att jag såg väldigt smal ut och undrade om jag åt ordentligt. Återigen min mamma. Men det var trevligt att träffa henne. Jag blev upplyft.

Varför skriver jag det här? Jag borde ju skriva min jävla nyhetstext om vildsvin.

Yo.

måndag 25 januari 2010

telefonskräck

apropå det här så förlorade jag nog en liten bit av min telefonskräck när jag tvingades söka massa jobb i början på sommaren. goddamn.

http://www.365saker.se/2010/01/24/389-ta-upp-telefonen

GÖÖÖTTT!

Nu är jag officiellt inte vikarie i Mölnlycke längre. Visst det var rätt kul att jobba med barn. Men nu slipper jag tänka på det. Nu behöver jag bara tänka på kurslitteratur att låna, hemuppgifter att skriva och jävla responsgrupper att träffa. Suck. Stor Stor suck. Jag vill inte plugga. jag vill leva. m
Men, men.



Det löser sig. Det gör det alltid. Igår satt jag uppe till sent efter jobbet med Linnea och bara pratade loss. Och åt massa dadelkaka, och sias gräddglass och massa te och så. mumsigt. vad hade man gjort utan nära vänner.

nu idag har jag försökt skriva, ringt Erna och äntligen avslutat på riktigt, diskat, ätit och läst Sagan om ringen. Den är fin. Snart kommer sofia och ska hälsa på och sen skall jag leta kurslitteratur på stadsbiblioteket.

HITTAR JAG EN NY LÄGENHET HOPPAR JAG AV KURSEN. PUNKT.

torsdag 21 januari 2010

ångest

jag vill inte plugga. jag vill inte plugga jag vill inte dlugga

(men gör jag inte det får jag inte behålla min lägenhet. Tear snyft ångest gråt)

ställd

Alltså... Det hände precis en sak som förundrade mig och gjorde mig så ställd att jag inte visste om jag skulle bli irriterad eller inte. Men jag tar det från början.

Det hela borjade faktiskt exakt samma dag som jag hämtade mina nycklar. Jag bor nästan längst ner i mitt hus och för enkelhetens skull ligger det en extra dörr även i den ändan. När jag stod och fumlade med nycklarna in till lägenheten (ja, jag försökte ju låsa upp åt fel håll och kunde inte förstå vad som var fel) ser jag att det står ett gäng barn i elvatolvårsåldern utanför dörren. Jag tittar på dem och efter en stund knackar de, avbruten i mina meningslösa upplåsningsförsök går jag och öppnar för att se vad de vill och de frågar om jag kan hålla dörren öppen. Jag frågar varför men de svarar inte, de står tysta och tittar på varandra och sen inser de att det är lika bra att gå. JAg antar att jag såg rätt sur ut (Jag gav dem det bistra ögat)

Inget mer med det, när ordföranden för husen hälsar mig välkommen någon dag senare berättar hon att barnen i skolan i närheten brukar öppna dörrarna och springa igenom. Jag kommer inte ihåg så mycket mer vad hon sa om det men jag tänkte att det var något konstigt att barnen skulle komma in, just eftersom jag bor i ett hyreshus enbart för universitetsstuderande.

ja, det var förhistorien. Till idag då:

Jag hör barn springa och skratta igenom dörren, eftersom det är rätt så lyhört. Efter ett tag går jag ut ur lägenheten och ser mycket riktigt två flickor i dörröppningen som försöker hålla dörren öppen med en snöboll.

Argt frågar jag: Vad gör ni?

Tystnad.

Sen ser jag en vuxen stå bakom dem och säga: Det är okej kom nu.

DET ÄR OKEJ. KOM NU!

WHAT THE HELL? VAFAN? Jag blev helt ställd. Vad vadå? Här kommer jag och frågar vad de håller på med. En VUXEN. Vad tänkte hon? Att, jomen det är okej att springa omkring i hyreshus och leka där man inte bor?

ställd

wiie

ÅH SOL!

morgonfunderingar

ey yo.

Jag väntar på att tvätten är klar och funderar på att jag måste handla salt, linfrön, bladspenat och typ ägg.

Jag är också lite nervös inför min nya kursstart. IDAG! Jag vet inte om jag skall ha skaffat någon kurslitteratur, eller vad jag ska ha med mig. Papper och penna.

Och längtar efter att det skall bli sol så att jag kan använda mina fyndade 60talsglasögon från Saronkyrkan. 10 spänn. 10 SPÄNN!

onsdag 20 januari 2010

Gladig

saker som gör mig glad:
  • att en gullig kund märkte och berömde min nya frisyr
  • att diskutera anime, skräckfilm och random japansk film med Rickard
det gör mig glad

söndag 17 januari 2010

nytt hår

jag är förresten jävligt nöjd med min nya frisyr. Visst, jag ville väl ha den lite mer androgyn och lite mindre pagelik. Men ändå! Hon rakade mig i nacken och jag köpte en svindyr kräm till det. Så yey på det!

mosig och mysig



Jag sitter hemma och lyssnar på Sigur Ros och känner. Kär eftersom jag precis lämnat av Kristoffer vid bussen (samt eftersom man har en tendens att känna sig det när man är trött och mosig) och dricker varmt vatten.

Jag tänker på ett klipp på Krister jag hörde i veckan. Det var ett klipp från musikhjälpen. Det var en man som hade ringt in och skänkt hela sin månadslön på 18114 kr för att få höra Ny Batteri med Sigur Ros. Hans motivation var att det var för en kompis, men när programledarna skulle spela låten var det fel låt. Sorgligt och komiskt, men jag tror att han fick två Sigur Ros låtar istället.

Hursom.

torsdag 14 januari 2010

plus

önskar mig:

digitalkamera
strumpeband (jag hittade ett par strumpor från typ 60talet på Saronkyrkan som måste ha det...)

Och förresten: THE KNIFE!

vad fan???

ehheeee.

ja, så känner jag mig. Jag vet inte vad det är med mig. Varför jag inte vet om jag vill skrika eller gråta eller skratta. överskottsenergi eller något tror jag. (Men samtidigt jobbar jag ju så mycket att jag inte riktigt orkar något, och när jag gör något tar det upp hela dagen... vänner!? vänner! jag måste vara med vänner!)

Ja, jag var tvungen att äta glass när jag vaknade från min förmiddagsnap. mynta och fikonglass. Väldigt gott må jag säga... OCH JAG BEHÖVDE DET! Nej jag vet inte vad det är med mig. Och nu dricker jag kaffe ur koppen jag åt glass ur.

Vart har all min energi försvunnit? Alltså jag vet inte vad det är med mig!

Jag har för mycket tankar. Eller anstränger min hjärna för lite...

tisdag 12 januari 2010

anthems

Jag lyssnar på Aint nothing but anthems... eller vad det nu var de sa... på P3. Det är P3 hip hop med timbuktu och den andra? (ÅH hjälp, vad jag skäms som inte vet mer än så.. jag gillar ju honom men jag lyssnar ju knappast på P3 hip hop tillräckligt mycket för att lägga namnet på minnet)

Japp. Jag känner mig rätt fet i dubbel benämning. Japp, det blir så efter att ha spenderat eftermiddagen hos föräldrarna, also well known as ze päronz. Hursom så spelas Eminem just nu eftersom 00-talet sammanfattas. (Amato heter han, Amato!) Jag gillar alltid allt de spelar på P3 Hiphop. Jag kanske borde fundera på att kolla upp listorna och kolla upp lite på typ Spotify. Eftersom jag inte laddar ner längre. Jamen... väl värt en lyssning iallafall.

För övrigt: Jag vill skriva filmmanus. Jag vill goddamnit berätta om människor. Jag vill berätta i bildspråk. Filmmanus!

Haha man får något tungt i sig!



Förresten. Jag och Sofia satt ju under ett halvt förstört solparasoll under ösregn i Slottskogen under Way Out West när den här låten började spelas.
wonderful

söndag 10 januari 2010

kär

Hej. Jag är glad och belåten skulle man kunna säga. Dricker extremt hett vatten och tänker på hur kär jag är. Och det är rätt trevligt kan man säga. Efter nedgångar då man ifrågasätter allt kommer alltid den bästa tiden. Så är det.

lördag 9 januari 2010

Snömorgon

Dagen börjar med att jag går upp precis innan solen har nått över hustaken på träningsbyggnaden bredvid mitt lägenhetshus. Medans jag äter min gröt och dricker mitt vatten betraktar jag hur solen sakta tar sig upp för att lysa genom persiennerna i mitt ansikte. Himlen är klart pastellfärgat ljusblå. Solen gick upp halv tio.

Och nu. Efter att ha druckit upp en halv kopp te, vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Diska och ta på mig ordentliga kläder är självfallet.. men.. ska jag orka ta mig till närmaste torg och blomsteraffär och köpa blommor till mitt fönster, eller skynda mig direkt till Saronkyrkans secondhand för att leta tvålpump och burkar för müsli och havregryn etc?

Detta dilemma! Och det gnistrar i snöflingorna som faller från taket.

(blomaffärerna har öppet alla dagar... Saron har bara öppet lördag och torsdag... det får bli saron, efter lite källsortering)

tisdag 5 januari 2010

nytt års cravings

vill ha:

en second hand trasmatta
nya fräcka kläder! omfg!

Året 2009 en kortkort sammanfattning

JAg fortsätter direkt på ett nytt inlägg. För det är 2010 nu. Och jag har varken kunnat skriva om 2009 eller avslutet. Det härliga avslutet på året.

För vad skall man säga om 2009. På ett sätt har det inte hänt något men samtidigt har det hänt så mycket.

Jag påbörjade 2009 hemma hos Kristoffer med honom och Johan, vi såg på v for vendetta och skålade med hans mamma på balkongen. 2010 påbörjades på samma ställe. På Kristoffers balkong men med fler härliga vänner. Underbara vänner. Eufori. dock saknar jag bilder. Synd synd synd.

Det första halvåret var skoltrötthetens halvår och det fantastiska efterlängtade slutet. Jag hann med att åka till glasgow med linnea över alla hjärtans dag, och jag umgicks mycket med Kristoffer. När inte skolan tog all tid. Jag fyllde 19 år. Det blev sommar och sommaren tog slut, Kristoffer åkte in i lumpen. Lumpen. Militärer som jag av princip tycker illa om... Det blev en omställning som jag lärt mig att tycka om. Jag skaffade två jobb, sökte en kurs som jag skall börja läsa snart och flyttade hemifrån.

Min egen student var väl inte det bästa, men däremot var både kristoffers och Linneas studentdagar något av höjdpunkterna under året.

Andra höjdpunkter var:

glasgow
dubstepkvällenPustervik med Kristoffer och Johan
RöyksoppWay Out West
sommaren med Kristoffer
sluta skolan
få körkort
att flytta till min alldeles egna lägenhet och klara mig helt själv på min egen lön

bl.a.

2010 kommer nog skilja sig rätt mycket från alla mina tidigare år. Jag är på riktigt på väg nu att växa upp känns det som. Jag klarar mig själv. Jag umgås med vänner jag tycker om på riktigt.

Dokumentära radioprogram

Lyssnar på ett gammalt avsnitt av P3 pop (orkar inte cirkus kiev just nu) och det handlar om crooners, alltså typ Jens Lekman style.. Ja, typ, det är soft i alla fall. Lyssna! Vettja. Bättre att lyssna på dokumentära radioprogram ibland. Ibland är det bara det bästa.

Hursomhelt.